Intervju Lorentz: om albumet ’Krig och fred’ & hans nystartade skivbolag Switching Lanes

Alla goda ting är tre. Till exempel antal soloalbum från Lorentz. Eller antal år som skiljer sig mellan det att hans skivor släpps. 2014 kom debutprojektet Kärlekslåtar, 2017 kom uppföljaren Lycka till – och nu, tre år senare, kommer albumet Krig och fred. Däremellan då? Nä, han har faktiskt aldrig varit den sortens artist som ger ut flera singlar eller EP:s mellan skivsläppen. Han är inte heller överdrivet aktiv på sociala medier, även om han kört en och annan live-stream på Instagram. Ändå är det svårt att hitta någon som inte kan sjunga med på hitlåtar som “Allt från mig”, “Där dit vinden kommer” eller “Schnip Schnip”. Och så länge jag kan minnas har det alltid funnits en hype kring Lorentz.

“Kan va borta ett år, men är ändå nummer ett”, sjunger Lorentz på “Inte för oss” tillsammans med bröderna BENNETT och Madi Banja – och det tycks han ha helt rätt i. Så, vad är det då som gör hans musik så pass tidlös och fångande? Kanske är det mystiken kring Lorentz? Eller, att han skulle vara mystisk kanske är fel ordval, inte heller är han introvert. Men ofta känns det som att man bara får skrapa på ytan. Visserligen får lyssnaren lära känna honom i musiken, men samtidigt är det också en plats där han bygger upp en parallell verklighet. Musik är en kombination av sanning, minnen, drömmar och fantasier. Lorentz är bra på att dela med sig precis lagom mycket och att alltid lämna lyssnaren längtandes efter mer. Hur nice är hans lägenhet egentligen? Vem har krossat hans hjärta på “Inte glömt bort dig”? Vad använder han för lotion? Och vad betyder ferocious? Han har dessutom varit aktiv i över 10 år och började släppa musik i en era då varje album fick ta sin tid.

“Uppenbarligen kan jag ta min tid, folk är fortfarande intresserade. Det känns som att intresset för den här skivan är större än någonsin innan. Jag behöver inte göra massa EP:s emellan. Och jag måste typ göra album, jag kan inte låta en singel vara hela grejen. Jag gillar när låtarna komplettera varandra och blir en helhet”, säger Lorentz.

Krig och fred är en roman av Lev Tolstoj från 1860-talet. Den har senare filmatiserats, och återskapats i serier. Krig och Fred är även namnet på Lorentz senaste fullängdare. Att plattan fått just den titeln är ingen slump. Han såg en krigsfilm på teve en sommar för två år sedan och tankarna fördes då till Krig och fred – och redan då kände han att det var en passande albumtitel. Efter sommaren började han spela in musik i studio. Lorentz skapade då sina egna beats – och det var så skivan växte fram. Krig och fred är det första albumet där han producerat majoriteten av musiken själv, med co-produktion från Charlie Bernardo samt inslag från HvonGucci, Dave AM och Joel Malka. Tidigare har han snarare varit övergripande producent, men inte gjort själva hantverket. Ett av de äldsta spåren är den Velocet-gästade “Du vill inte missa det här”. Grunden för beatet skapades redan för två år sedan. På låten blir det extra tydligt att produktionen blivit ett förlängt sätt för honom att uttrycka sig musikaliskt. Mot slutet sker en beat-switch, och den tidigare monotona pianoslingan ersätts av ett elektroniskt och instrumentalt outro vilket pågår i totalt en minut. Jag frågar hur albumet skiljer sig från tidigare projekt, förutom att han nu står som huvudproducent. “Det känns mer utåtvänt och extrovert. Det är mer explosivt än tidigare”, svarar Lorentz.

“Det känns mer utåtvänt och extrovert. Det är mer explosivt än tidigare”

Återigen kommer goda ting i tretal … Lorentz + Velocet = 3. Bokstavligt talat, för nu skapar han inte bara musik åt sig själv. Han har nämligen startat sitt nya skivbolag Switching Lanes. På albumets intro kan den som är uppmärksam höra en autotunad röst repetera just orden: “Switching Lanes”. Det första projektet som släpps via labeln är Lorentz platta Krig och fred, till bolaget har han även signat den unga artistduon Velocet som hörs på den tidigare nämnda låten “Du vill inte missa det här”. Efter att han mött tjejerna bakom duon i en studio en sen natt, började de av en slump stöta på varandra allt oftare. De började snacka om att jobba ihop och tillslut testade de att sjunga på “Du vill inte missa det här”. Nu är Velocet de första artisterna som signas till Switching Lanes, och snart väntar ett större projekt från duon. “Tanken är att göra det här till ett label for the ages”, säger Lorentz. “Jag har en massa grejer som inte går att få in i mig som artist, men som jag kan hjälpa andra utveckla. Många har potential men vet bara inte hur de ska nå den”.

Tanken är att göra det här till ett label for the ages”

Krig och fred består av totalt 11 spår, med “Lostboy” som lead single. På flera av låtarna finns filmreferenser. Lorentz berättar att han ofta snappar upp detaljer, fraser eller musikstycken när han tittar på filmer och serier. Sådant som han kan använda i sina egna låtar. Bland annat hörs referenser till Gudfadern, Scarface och Spring Breakers. En av låtarna heter just “Spring Break Forever”. “Hela den låten är ju inspirerad av filmen. Den är både väldigt stökig och känslig på samma gång. Det är det jag uppskattar i filmen. Beatet är väldigt Spring Breakers”, säger han. På “Inte för oss” med BENNETT och Madi Banja har han samplat den klassiska hiphop-låten “Ruff Ryders’ Anthem” av DMX. Spåret har nästan en The Wolf of Wall Street-känsla och leker med idéen att artisternas aktier går upp. När jag frågar hur det kommer sig att Madi Banjas stocks var lägst, man kan nästa tro att de påverkats av coronakrisen, skrattar han och svarar: “Men han var ju inte med så mycket. Och han fick ju vara $USD? Det är ju prestige i sig, det är ändå inte fy skam.” Den mest givande låten var det avslutande spåret “Titta inte ner”. Lorentz berättar att alla som satt i studion fällde en tår när den var klar: “Den känns väldigt emotional och viktig för skivan. Så det känns rätt att den fick avsluta.” Den krispiga och kristallklara “Swarowski” är plattans självklara banger, och spelades in på endast två dagar. Beatet känns atmosfäriskt och glittrande, precis som en swarovskisten. 

Kärt barn har många namn, brukar det sägas. Och Lorentz – han har en hel del. Yamamoto, Lostboy och Loso är några. Yamamoto är hämtat från den japanska modedesigner Yohji Yamamoto som grundat det självbetitlade Yohji Yamamoto, Y’s och Y-3. Namnet kom till Lorentz efter att han tittat på en dokumentär om designer. Länge var det även hans PlayStation-namn. Han minns inte riktig hur Loso uppstod men berättar att han kallats för det sedan han långt tillbaka, redan innan han började göra musik. “När folk ropar på mig, brukar de ropa Loso”, säger han. Jag undrar om han kallats för mellannamnet Alexander. “Det är ju bara mitt mellannamn. I sånna fall Johannes Alexander. Det känns lite kungligt liksom. Alexander skulle jag bara svarar på om någon ropar Johannes Alexander”, skämtar han. 

“Dom sa att jag var rösten för min generation, så jag skruva upp min autotune”, hörs han rappa på den inledande “Intro” med Duvchi. Lorentz har rätt i att hans röst varit definierande för svensk musik. Han har ett sound som sticker ut på landets hiphop-scen och var tidig med att använda autotune, diftonger, samt skapa egna fraser och ord. Debutalbumet Kärlekslåtar hyllades av musikrecensenter och prisades på Grammisgalan. Även uppföljaren Lycka till blev en stor succé. Lorentz berättar dock att han inte gillar att ställa albumen mot varandra, utan alla har sin plats:

“Jag tänker inte så när jag jobbar. Vilket är bäst? Jag tänker att man bara gör, och att fortsätta skapa. Jag tror att det är en bra inställning att inte tänka så mycket på det man gjort i efterhand. Det blir nog bara snurrigt. Men jag är alltid nöjd med den skivan jag släppt senast. Det känns inte som att jag stagnerat, utan utvecklas. Typ nu när jag producerat själv – det känns som att jag bara blir bättre.”

När vi rundar av samtalet frågar jag om plattan Krig och fred har något budskap. “Jo, det finns väl ett budskap. Men jag tänker att om man skulle säga det såhär, finns det ingen idé med att göra musiken. Idéen med musik, och vad man än skapar, är att folk själva får tolka eller att det betyder nåt för olika människor. Om jag ba la dit orden känns det som att det skulle vara onödigt att göra musiken”, säger han. Med de orden fortsätter han bygga på det koncept som gjort honom till en artist som ständigt håller sig aktuell. Lorentz delar precis lagom mycket, skapar utrymme för att själv tolka musiken och lämnar oss längtandes efter mer. 

Lyssna på Krig och fred nedan!